Att läka barnet inom sig.

Jag fick en förfrågan från en klok tjej, Cathrine, om jag ville berätta lite om det jag nämnde i mitt inlägg om hur mitt 2010 varit. Jag skrev där att jag bland annat for till Levande föda-kursgården i Valdemarsvik och läkte barnet inom mig upp till 20 års ålder. Jag har nästan alltid varit petit. Skolmedicinarna säger: äter man mycket så går man upp i vikt. Nehej för så är det inte för mig. Min vän Hasse som är ayurvedisk hälsorådgivare tror att jag har en vataobalans på grund av allt flyttande jag gjort. I kinesisk medicin pratar man om obalans i mjälten. 

I september ringde jag och pratade med Anita Svensson som är föreståndare på Living Food i Valdemarsvik. Jag var less på alla separationer och tokigheter i mitt liv. Jag ville ha en paus. Tydligen är det så att det inte alls är särdeles ovanligt att det kommer upp en massa tankar och känslor när man börjar utbilda sig till kundaliniyogalärare ( man utövar väldigt mycket yoga och rör upp en hel del ). Inte heller är det ovanligt att man blir less på allting =) Precis så kände jag =) Nåväl, Anita är en rapp dam. När jag sa att jag inte gick upp i vikt sa hon bara bestämt: “du har stängt av magen. Det sitter mycket känslor i magen.” Jag kände direkt att här har jag att göra med en dam som vet vad hon snackar om. Tre dagar senare befann jag mig i Valdemarsvik. Jag är ingen velpotta direkt =))

Anita har en metod som går ut på att man läker barnet inom sig. Så vid sidan om att jag åt levande föda i 12 dagar gick jag även i terapi. Anitas teori är att många har stannat kvar i en väldigt låg känslomässig ålder. Ofta runt 3 års ålder! Vi lär oss tidigt att inte visa känslor och vi stänger av och utvecklas inte vidare helt enkelt. Hennes metod går ut på att man läker flickan & pojken inom sig. Jodå, alla har en liten pojke och en liten flicka. Man läker dem successivt och låter dem växa upp. Eftersom jag är flicka så började vi med att läka flickan inom mig. Jag fick i läxa efter första samtalet att svara på en del frågor. Dessa var bland andra: vad flickan hette, hur gammal hon var, vad hon tyckte om att göra osv. Sen började vi från år noll. Dvs jag skulle föreställa mig hur det var när jag låg i mammas mage. Med Anitas vägledning gick det väldigt bra =) Anita är väldigt intuitiv vilket jag tror är en av orsakerna till att metoden är så effektiv. Vi vandrade långsamt framåt, år efter år och stannade upp vid händelser och känslor som inte kändes bra. Då stannade vi upp, kände av känslan, beskrev den. Sen gällde det att fundera ut ett sätt där vi tog bort den här känslan. Det kunde vara med hjälp av en vindpust, en storm eller massa kärlek eller en atombomb eller ilska eller…  Olika känslor kunde kräva olika sätt.

En sittning tog 3h och jag var helt färdig efteråt. Eftersom Anita var bortrest första veckan fick vi köra intensivt under 3 dagar och efter dag två var jag så trött att jag var tveksam till att fortsätta. Men jag är en envis jäkel så jag körde dag tre oxå och det var så bra. Jag är så nöjd över att ha gjort detta och för mig var det här ett oerhört bra sätt att städa, röja undan och få låta den lilla flickan ( och även pojken ) att få växa upp.

Det finns så mycket oläkta saker som lätt blommar upp och ställer till det i relationer i vuxen ålder. Nu har jag fått en helt annan förståelse för varför jag reagerat si eller så i olika situationer. Jag känner ett  lugn inom mig efter det här. Faktum är att jag verkligen känner att barnet inom mig har vuxit upp på ett tryggt sätt.

Jo det kom upp jobbiga saker under de här sittningarna. En del händelser som man faktiskt inte alls tänkt på som satt starka känslomässiga spår. Men jag tycker absolut att det är värt det, så man kan börja om lite nu i vuxen ålder med ett mycket renare känslomässigt förflutet. Ungefär som att börja ett nytt år där man kan ägna sig åt det nya som kommer och inte vara kvar i gamla sorger, känslor och beteenden. 

Är du nyfiken så fråga på eller kontakta gärna Anita Svensson själv!