Thursday 17 February 2011

Ditt liv i dina händer.

Idag lånade jag boken Ditt liv i dina händer av Jane Plant på biblioteket. Jane är en brittisk geologiprofessor som när hon drabbades av bröstcancer bestämde sig för att besegra sin cancer. Inte genom att lägga sitt liv i läkarnas händer utan genom att ta reda på orsaken till cancern och ändra sådant i sin livsstil som leder till bröstcancer. Jag läser just nu det inledande kapitlet och hon beskriver det som jag själv känt men inte kunnat sätta fingret på. Hon belyser problemet med att dagens forskning ägnar sig åt reduktionism. Det innebär att man struntar i helheten och gör sin forskning oerhört smal med förhoppningen att hitta det där proteinet eller den där formeln som voilà skall bota all cancer. Men tänk om det inte går att hitta en magisk formel? Tänk om alla pengar som plöjts ner i cancerforskning i stället skulle ha använts till att höja blicken och att faktiskt kika på dem som exempelvis äter sig friska. Jag har slutat köpa det rosa bandet. För mig är den nuvarande cancerforskningen i den form den bedrivs ett hån mot alla kvinnor som inte blir informerade om att det faktiskt finns alternativ. Att få höra att man har en obotlig cancer och sedan få hålla tillgodo med medicinering som sakta släcker ens liv är fruktansvärt tycker jag personligen.

Boken är väldigt intressant och jag kommer att rapportera mer från den!

Det finns en annan kvinna som också tog sitt liv i egna händer och det var Ann Wigmore. Hon botade sin tjocktarmscancer genom levande föda. Hon har skrivit boken Levande föda – recept och praktiska råd. Kolla ett bibliotek nära dig så kanske den finns att låna. Hon lärde upp Anita Svensson som har Living Food i Valdemarsvik där jag tillbringade 12 dagar i september för att lära mig mer om levande föda.

Ytterligare en kvinna som tog sitt och sin familjs liv i egna händer är Victoria Boutenko. Alla i familjen var sjuka och hennes son hade t o m fått diagnosen diabetes typ 1. Hon hittade raw food och familjen blev bara bättre och bättre. När hon kom till en platå då hon upplevde att deras hälsa inte längre blev bättre experimenterade hon fram gröna smoothies.

Jag vill ha en skattepeng som jag kan använda till den vård jag anser är bäst för mig. Jag tycker det känns fel att betala skattepengar till skolmedicinen när jag söker mig till den alternativa medicinen för att hitta orsaken till problemen. Jag vill inte ha ett kemiskt preparat för att bota mina symptom som ger mig läskiga biverkningar. Jag är ingen maskin, jag är en biologisk varelse.

 

Här kan du läsa om fler människor som vill komma till roten med sina problem och inte bara dämpa symptom: www.frisk.n.nu

 

En stor eloge till alla modiga kvinnor(och män) som lyssnar till sitt hjärta och vågar tro att det finns något annat!

 

Natti, natti!

7 comments:

  1. Tror inte man skall förkasta varken det ena eller andra utan låta det samverka. Läste boken guldvingar av Frida Darell som drabbades av cancer när hon var 25 år. Hon botades på tradionell väg. Idag lyckas man rädda betydligt många fler med cancer än bara för 10 årsedan. Även mycket små barn kan få cancer innan det är livsstilen som ger cancern. Hade det varit jag eller mina närmaste hade jag försökt alla utvägar att bli frisk. Diabetes typ 2 är ju mer än livstilssjukdom. Jobbade med ett barn som fick diabetes typ 1 vid 5 års ålder. Känner ett barn som fick diabetes typ 1 vid 1 års ålder. Typ 1 och typ 2 har inget samband bara symtomen som är den samma.

    ReplyDelete
  2. Problemet är väl att skolmedicinen fortfarande är väldigt dålig på att ta lärdom av exempelvis den österländska. Även om det långsamt går framåt. Angående Jane som skrivit boken så började hon med att operera bort hela bröstet. Så långt har jag nu kommit i berättelsen. När cancern kom tillbaka femte gången ville hon hitta orsaken och en av orsakerna är enligt henne komjölksprotein.
    Jag följer några bloggar där bröstcancersjuka unga kvinnor skriver. De talar om sin sjukdom som obotlig, de har ont i magen varje gång de har återbesök på grund av eventuell spridning och men de gör ingen förändring i sin livsstil. För ingen talar om för dem att det finns andra vägar. De fortsätter äta sådan mat som många som behandlar sin cancer vet är förbjuden. Det gör mig ledsen.

    Vad beträffar diabetes typ 1 så tror jag personligen att även den uppstår på grund av livsstil. Vi vet bara inte den exakta orsaken ännu. Man har kopplat ihop celiaki med diabetes typ 1 och det finns även misstanke runt komjölksprotein. Finland ligger högst när det gäller diabetes typ 1 och vi ligger på andra plats. Nog handlar det om hur vi lever och inte ett grymt lotteri. Däremot är det ledsamt när människor tror att de äter hälsosamt för det är det man har lärt sig sedan skoltiden. Att äta 6-8 skivor bröd och dricka en halv liter mjölk om dagen exempelvis. Därför krävs en ökad medvetenhet på alla fronter så att vi kan förebygga i mycket större utsträckning än vad vi gör idag.

    ReplyDelete
  3. Hello. Hörde på radion idag att nu skulle all forskning runt cancer läggas på samma ställe för kunskapen finns redan. Förhoppningsvis kan de få fram botemedel som inte ger så illa biverkningar. Inom 5 år kan de ta fram något så de kan se vilken kvinna som riskerar återfall i bröstcancer INNAN återfallet kommit:)Var 10:e minut får någon ett cancerbesked.


    Som vi alla vet, vi föräldrar till barn med diabetes (typ 1), finns det vanliga missuppfattningar mellan de olika sorterna typ 1 och typ 2. Det är så olika sjukdomar så de borde inte heta samma sak egentligen!

    Diabetes typ 1 (kallades förr barndiabetes) orsakas av att de celler i bukspottskörteln som producerar insulin (betacellerna), förstörs av någon orsak, t.ex. genom att kroppen tror att betacellerna är virusinfekterade och bekämpar dem. Kroppen kan alltså inte producera insulin själv, inte alls, utan insulin måste tillföras utifrån t.ex. genom sprutor eller pump.

    Diabetes typ 2 (kallades förr åldersdiabetes) är i stället "insulinresistens" och/eller för låg produktion, vilket i många fall kan behandlas rätt bra genom kost och motion. En del typ 2-diabetiker behöver alltså inte tillföra insulin utifrån. Den här typen är helt klart vanligast, har en stor ärftlig komponent och sjukdomens förlopp är i stor grad beroende av "livsstilen". Alltså stort intag av onyttig mat och lite motion.

    Diabets typ 1 förekommer mycket mer i kalla länder. Fler insjuknar under vintertid.
    Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Av någon anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist.

    Symptomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också viktnedgång.
    Varför immunsystemet, som är till för att försvara kroppen mot infektioner, angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna, vet man inte. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag och dels någon yttre miljöfaktor, det spekuleras i om virus eller kemikalier kan fungera som den tändande gnista som startar angreppet.

    Håller med dig om att maten påverkar men även sunda människor drabbas av sjukdomar så enbart förlita sig på kosten vid sjukdom tror jag inte på.
    Många diabetiker rekomenderas LCHF kost. Jag tänkte ju att mycket fett är inte bra för hjärta och kärl men blodsockret hålls nere av LCHF. En diabetiker reagerar lite annorlunda på kosten än vad en ickediabetiker gör. Så man kan inte jämföra rakt över.

    ReplyDelete
  4. Hej hej! =)
    Härligt att forskarna går samman istället för att sitta på varsitt hörn och filura.

    Tack för din långa utläggning om diabetes typ 1 kontra diabetes typ 2! Det är väl inte förrän man drabbas av någon av dessa man förstår skillnaden. Jag hade själv inte koll på detta förrän till för 9 år sedan när mina barns far i vuxen ålder drabbades av diabetes typ 1. Det var egentligen då min misstänksamhet mot komjölk började uppstå eftersom jag läste på om allt som fanns om diabetes typ 1. Jag vill ju helst inte att barnen skall drabbas av samma sjukdom. Det stämmer att det finns främst i kalla länder men Norge och Island har ju inte samma statistik som vi. Dessutom har diabetes typ 1 ökat väldigt mycket de senaste åren. Det tycks finnas en ärftlig faktor som gör att vissa barn har större risk att drabbas. Vidare har man ju kopplat samman det med komjölksprotein, glutenintolerans och D-vitaminbrist. Beträffande D-vitaminbrist är det ju väldigt intressant att det under ett antal år varit så oerhört noga med att barn inte får utsättas för någon sol över huvud taget under sitt första levnadsår.. Detta i kombination med att de inte får tillräckligt med D-vitamin i annan form...
    För mig inkluderar livsstil kost och miljöfaktorer såsom exempelvis stress.
    Kruxet är att gemene man inte är överens om vad som anses sund kost. Jag tror inte att föräldrar som ger sitt barn spaghetti och köttfärs och ett glas komjölk till (eller ens välling kontra mjölkersättning baserad på mjölkprotein/vete/gluten) tänker att det är osund mat (möjligen att de tänker att de borde servera mer grönsaker till men att maten skulle kunna vara rent osund tror jag inte man är medveten om). Om dock barnet exempelvis har dold celiaki är det enormt stressande att få i sig vete för kroppen. Lägg till en tuff virusinfektion och brist på D-vitamin på detta och kanske har du oturen att drabbas av diabetes typ 1.

    Eftersom vi i många år har fått höra budskap om att exempelvis komjölk och välling är helt okej så känns det ju väldigt långt borta att det skulle vara ohälsosamt?

    ReplyDelete
  5. Hej Jessica,
    Hittade hit när jag sökte på alternativa vägar att bota mig själv från min HER2-BC då jag nyligen fått återfall/spridning.
    Tänkte att; jag måste kunna påverka detta själv på ngt sätt. Satt halva natten igår och sökte på Raw food-temat och hittade Jane Plants inslag och bok.

    Är alldeles för ung för att kasta in handduken så jag ska nu totalt ändra livsstil, men behöver kunskap. hämtar boken på bibblan idag och ska börja läsa in mig.

    Cancerceller älskar socker/kolhydrater, det vet man, så kosten borde ha en enorm betydelse för "recovery-processen". Skolmedicinen är oerhört schemalagd och allt annat utanför är nästan förbjudet område att prata med onkologerna om, förde får inte rekommendera någon annan diet än att "leva som vanligt" och äta sunt...punkt.

    Så nu blir det påläsning för att öka kunskapen om min egen kropp och förmåga till självläkning.

    Tack för din sida, nu har jag lagt in dig som favorit också.

    "Det är aldrig kört förrän man slutat försöka"

    Kram på dig!
    /Anne

    ReplyDelete
  6. Hej Anne!

    Så enormt glad jag är att höra från dig! Du har en fantastisk inställning och du kommer klara detta galant!!

    Mycket kärlek
    Jessica

    ReplyDelete
  7. Tips ! http://gluten-celiaki.blogspot.se/

    ReplyDelete