Lördag morgon. Klockan är 6 och jag vaknar som vanligt. Idag hade varit en perfekt yogamorgon men jag har röda dagar och rött betyder stopp. Ayurveda har lärt mig att ta det lugnt de dagar man blöder som mest. Det är en befrielse att respektera och lyssna på kroppen. Under tonåren fick jag itutat att det inte spelade någon roll att man hade mens. Idrotten skulle utföras lika intensivt som för övriga deltagare. Jag fortsatte självklart på samma sätt och plågade min trötta kropp genom otaliga löppass. Jag förstod inte varför jag var så himla trött de dagar jag hade mens utan antecknade besviket i min träningslogg att dagens resultat var mycket sämre än tidigare. Sen kom ayurvedan till mig och jag började förstå... Efter ett tag fick jag lära mig att man inom den kinesiska medicinen talar om utrensning. Att livmodern är ett av våra största utrensningsorgan. Det fick mig definitivt över på andra sidan och det blev fullständigt och glasklart logiskt. Vid menstruation är det vila som gäller. Det är en befrielse att dansa med i kroppens hormonella svängningar. Att släppa motståndet. Att acceptera. Om menstruationens tuffaste dagar infaller under vardagar ställer jag in alla kvällsaktiviteter. Jag gläder mig numera att jag får den här månatliga utrensningen och jag dricker mycket vatten dessa dagar för att hjälpa kroppen. Även inom yoga talar man om att undvika vissa övningar under menstruation. Detta för att bäckenpartiet under den här perioden mjuknar upp och därmed ökar risken för skador. I boken Ayurveda for women läste jag första gången om att man får mindre menstruation när man slutar äta kött. Det var det som fick mig att sluta med rött kött i våras. Det är ju också logiskt. Färre gifter i kroppen leder till mindre behov av utrensning.
Vidare har jag noterat att jag befinner mig mer i den högra hjärnhalvan under de mest intensiva dagarna. Jag är mycket känsligare för andra människors känslotillstånd och jag har svårare att distansera mig. Det känns som gränserna försvinner och vi alla flyter ihop. De sista pusselbitarna lades på plats när jag läste boken Min Stroke av Jill Bolte Taylor.
Hon får en stroke i sin vänstra hjärnhalva och när hon beskrev hur livet var när hon befann sig i den högra delen kände jag igen mig i hur jag mår under menstruation. På något sätt ökar min aktivitet i höger hjärnhalva under den här perioden. Så coolt! Sånt kära forskare får ni gärna titta närmare på =) Boken rekommenderas varmt för att lära sig mer om vår fantastiska hjärna! Jill är hjärnforskaren som själv drabbades av en stroke när hon var 37 år.
En kollega till mig berättade att hennes mor förr pratade om utrensning. Även här i vårt numera logiskt överdrivna land Sverige har vi således vetat. Det är hög tid att vi återigen får en balans mellan känslor och logik.
Att lyssna på sin kropp är att respektera sig själv och kvinnligheten.
No comments:
Post a Comment