Jag gjorde min första arbetsdag efter 3 månaders sjukskrivning igår. Min dag bestod mest i att prata med kollegor och läsa alla mail som strömmat in. Trots detta var jag enormt trött på eftermiddagen och på kvällen kom en säljare för att prata inbrottslarm med oss. Han gick inte förrän 21 och min vata var alldeles fladdrig. I morse kunde jag knappt gå upp ur sängen. Jag hade först tänkt arbeta idag oxå men bestämde mig i morse att låta bli. Började morgonen med en massa tankar kring otålighet och oro. Otålighet över att inte orka och oro över att “aldrig” bli stark igen. Efter mina morgonrutiner med oilpulling, ashwagandha och frukost tog jag en promenad för att leta efter nässlor. Jag hittade inga men fick ett långt samtal med våra nya mycket trevliga grannar. Inte bra för vatan men samtidigt gav det positiv energi. När jag kom hem värmde jag den lunch jag hade förberett inför jobbet och sedan tog jag en timmes siesta. Min livsenergi börjar fyllas på igen. Nu skall jag göra ghi och kanske lite chokladbollar.
Min läxa idag: ibland tar saker och ting längre tid än vad man tror.
Mitt egenberöm idag: Jag lyssnade på kroppen i morse och stannade hemma, trots att huvudet hade föresatt sig att gå till jobbet.
No comments:
Post a Comment