Ha, ha, jag är verkligen inte haj på att fota mig själv =))
Träffade några kollegor som jag inte sett på länge idag. Fick frågan om jag fortfarande äter lika konstigt och jag svarade att jajjamen jag äter bara frukt och grönsaker. De oroade sig över barnen och hoppades att de åtminstone får riktig mat *skrattar*. Dock erkände de ju att jag såg strålande ut. “Men, saknar du inte bullar?” Ehum nej =) Alltså tänk så här, ponera att ni är fulla av energi och känner er starka både mentalt och fysiskt och ni vet att en bulle tar ner er rejält från denna höga nivå. Vill ni ha en bulle då? Inte jag i alla fall =) Vidare saknar jag inte bullar smakmässigt ö h t. Jag vill inte ha något sött utöver frukt. Allt sött smakar numera konstgjort och inte alls tilltalande. Tror att jag berättat att jag inte ens gillar choklad längre.. Jag som brukade älska choklad =)
Nope, via maten får jag numera energi så jag kan njuta av allt härligt som livet erbjuder.
Min svägerska frågade mig idag vad jag brukade äta när jag vill äta något gott, om jag äter något gott? (Och räknade sen upp godis, chips, kakor...) Det var ingen oväntad fråga, men jag blev ändå så ställd. Jag äter inte raw som du, men jag har senaste veckorna gått över till en helt lågfett vegansk kost, typ Mcdougall, med massor av frukt, grönsaker, gryn, nötter, baljväxter. Jag älskar ren mat och fina råvaror. Även om jag ser det jag äter i första hand som information till kroppen, så älskar jag denna mat ytterst. Jag kan sitta och äta bara potatis och njuta, vilket andra skulle tycka är ren idioti. Det är tråkigt att mat har blivit så konstlat och att vi lärt oss att mat är...mat... Men godis...är gott. Jag äter det min kropp mår bra av och det har kommit att bli den mat jag älskar, väldigt oavancerat...och tråkigt i andras ögon:( Många verkar ha godis som ett intresse, mitt intresse är att må bra. Är man frisk så tar kroppen antagligen inte skada av att äta sådant i mindre mängd och då kan man ju absolut äta det för att man tycker det är gott, men det blir så märkligt när den som väljer bort det klassas som konstig och provokativ nästan:/ Tänkte bara på detta inlägg du skrivit när jag fick frågan från svägerskan idag.. /Martina
ReplyDeleteHa, ha, kära du, känner igen det där. Mitt intresse är också att må bra =)) Jag tror alltid att man provocerar lite när man är föööör hälsosam =) Folk blir ofta nervösa när de hör att jag inte dricker alkohol och blir rädda att jag skall döma dem om de gör det. Jag har helt enkelt ingen som helst längtan efter vare sig vin eller något liknande. Jag dricker ju inte ens te längre. Jag tror att om man tillfredsställer kroppen men den näring den vill ha försvinner behoven efter annat.
ReplyDeleteSen är det väl så att när man kommer från sådana tillstånd som du och jag så är ju hälsan viktigare än allt!
Jag har aldrig förstått de som säger att de unnar sig godis och onyttig mat. Hur kan man säga att man unnar sig när man gör något som stressar och belastar kroppen? Att unna sig är väl ändå att vara kärleksfull mot sig själv =))
Hur går det förresten, funkar det fint med din kostomläggning? Märker du skillnad med magen?
kram kram
Jessica
Jo, precis;) Jag håller ganska mycket käft kring vad jag äter och gör, framförallt då jag ändrat mig så många gånger och testat fram och tillbaka, men den dagen jag känner mig helt hundra på att jag hittat rätt så lär jag bli ännu mer provocerande;) (Då jag har rätt svårt att hålla käften egentligen..) Jag är ganska förskräckt över min mammas luncher, som består av Felix färdigpaj eller minipizza med någon bit gurka, tomat och sallad som garnityr, det gör rätt ont att se när det är en person som står en nära:/
ReplyDeleteI början hände massor, min mage började fungera för första gången på många år. Ja, det är lång väg till optimal funktion, det är mycket som måste läka i kroppen, men att tarmen började tömma sig av sig själv, flera gånger per dygn...det trodde jag aldrig att jag mer skulle få vara med om. man har börjat prata om att operera in en shunt i tarmen och diverse farliga licensläkemedel har diskuterats, men det känns plötsligt väldigt avlägset.. Allt sånt där som läkarna säger att jag inte ska äta funkar finfint, som potatis, baljväxter och massvis av frukt...så länge jag håller mig till helt veganskt och lågfett. När jag även åt animaliskt och mycket fett gick det inte alls att äta dessa saker. Men, sen gick jag igenom en flytt för 10 dagar sedan och fick influensa mitt i allt och kroppen spårade ut rejält, blev lite för mycket:/ Och så fick jag för mig att prova havre häromdagen, vilket inte var så smart. Fick värk i kroppen och tarmstopp (igen...var bara tvungen att prova en gång till för att vara säker), så jag ska hålla mig till de glutenfria spannmålen hädanefter. Så nu håller jag på att återhämta mig från allt detta och hamna på rätt köl igen snart hoppas jag;) Läkningen stannade liksom upp mitt i allt.
Kram!
Jag är så glad för din skull att du gör sådana framsteg! Visst är det skönt att veta att det finns en väg? Hoppas du har kryat på dig ordentligt nu.
ReplyDeletekraam
Jessica