Thursday 26 May 2011

I väntan på…

Jag var hos läkaren i måndags och fick min sjukskrivning förlängd. Det var samma läkare som skickade mig med ambulans till sjukhus. Hon har lång erfarenhet och tog sig för pannan när hon hörde att de först skickade hem mig från sjukhuset. I min journal, som jag begärde ut när jag skrevs ut från sjukhuset, och fick hemskickad igår, står det att jag ville åka hem den där första gången när jag kom in till sjukhuset. “Patienten önskar åka hem och i samråd med infektionskliniken fick hon lov att göra det. Med strikta order om att återvända om läget försämrades”. Öhhh..? Jag ville inte åka hem. Jag och min make är rörande överens om att inga sådana önskemål uttalats från någon av oss. Problemet var att samtliga läkare på medicinkliniken var bra mycket yngre och med mindre erfarenhet än läkaren på VC som skickade mig med ambulans. Läkaren på medicinkliniken som skrev in mig när jag kom tillbaka samma kväll som jag blivit hemskickad ( febern steg till 40.1 så vi åkte in igen ) sa först: man får räkna med att febern går upp och ner. Det var faktiskt lite roligt när han sedan efter samråd med infektionskliniken ordinerade antibiotika intravenöst. Dock tråkigt och riskfyllt att som patient hamna hos oerfarna läkare. Flera gånger om dagen tackar jag min lyckliga stjärna för att jag fortfarande är vid liv.

Träffade min Ayurvediska rådgivare (Hasse) igår. Jag är ju en pitta ut i fingerspetsarna men pitta-pulsen ligger dold långt under en väldigt stark vataobalans just nu. Jag fick två örter rekommenderade, en för att lugna sinnet (efter en sådan här upplevelse tenderar åtminstone mina känslor att ibland löpa amok) och en för att bygga upp. Han jobbar nära min kinesiolog/homeopat som stämde av en del preparat. En del saker var för tuffa för mig i dagsläget. Det känns så overkligt att plötsligt vara så skör. Jag känner mig som en gammal tant. Hasse sa att jag faktiskt skall se mig själv som en gammal tant. Vilket ju naturligtvis är svååårt när pitta-skallen vill göra en massa saker. Hasse ordinerade dessutom vila, vila, även mitt på dagen, vilket han aldrig ordinerat under hela sin tid som terapeut. På VC i måndags konstaterades genom ett blodprov att jag är uttorkad. Det är ju detsamma som Vata-obalans för den som kan sin ayurveda. För att få bukt med det räcker det inte bara att dricka utan jag ordinerades av Hasse att även gör oljemassage. Det kan jag leva med för det är ju jätteskönt =) Jag får absolut inte bli kall och när jag går ut skall jag klä mig så att jag är varm direkt.

Imorgon skall jag prata med min kinesiolog/homepat för att ta reda på vad jag skall göra för att stärka tarmen. Dels om det finns några bra örter/preparat men även få hjälp med att hitta den mentala blockeringen som troligen ligger bakom och lösa upp den.

I väntan på att bli fit for fight igen är det för mig en välbehövlig övning att lyssna på kroppen.

No comments:

Post a Comment