Bipolär sjukdom och matintolerans?

Om man lyfter på stenar och letar i soptunnor så hittar man till slut intressanta saker. Man skall m a o inte nöja sig med bara titta på stenen eller i soptunnan för då missar man mycket.

När jag började intressera mig för det här med kosten halkade jag ganska snabbt in på autism. Det vet ni som har läst bloggen ett tag. Jag har även hittat kopplingar mellan gluten/mjölkproteinallergi och schizofreni. Slutligen slog det mig, jag förstår inte hur det kunde ta så lång tid, kanske för att det ligger för nära, att tänk om det finns en koppling mellan bipolär sjukdom och matintolerans? Jag har bara öppnat på locket till soptunnan här och läst om en alternativ läkare som alltid låter sina bipolära och schizofrena patienter vara utan gluten och mjölkprotein i 30 dagar. Det är inte alls sällan dessa patienter förbättras av det här!

Min mor har bipolär sjukdom. Själv har jag helt klart något problem med näringsupptaget med tanke på att jag har så svårt att gå upp i vikt. Detta sätts ofta i samband med glutenintolerans. Det här tål absolut att forskas vidar på. Framför allt för att kunna ta reda på hur det ser ut med barnen. Oupttäckt glutenintolerans kan leda till följdsjukdomar som insulinberoende diabetes. Mina barns far har insulinberoende diabetes som debuterade i vuxen ålder.

Jag citerar från forskning och framsteg:

"Glutenintolerans är särskilt vanligt i vissa riskgrupper. Det gäller till exempel människor med andra autoimmuna sjukdomar som insulinberoende diabetes, vissa former av sköldkörtelsjukdom, leversjukdom och ledsjukdom. Dessa patienters immunsystem är redan överaktivt, och detta kan vara en orsak till att de drabbas.

Ärftlighet för glutenintolerans är en annan riskfaktor. Den som har en nära släkting med sjukdomen löper ökad risk för glutenintolerans. Om ens förälder, syskon eller barn har fått diagnosen är den egna risken omkring 8 procent.

Symtomen vid celiaki delas ofta in i klassiska symtom och atypiska symtom. Till de klassiska symtomen hör diarré, viktförlust (eller hos barn: dålig tillväxt), svår trötthet och svullen eller smärtande mage.

Många patienter har haft “problem med magen” i många år innan läkare konstaterat att de lider av glutenintolerans. Vissa har fått andra, felaktiga diagnoser på vägen. Uppskattningsvis en av tjugo människor som får diagnosen irritabel tarm (colon irritabile, IBS) har i själva verket glutenintolerans, eller både IBS och glutenintolerans. Besvär som är typiska för glutenintolerans är dock vanliga och förekommer även hos i grunden friska människor. Hos ett tidigare friskt barn är exempelvis diarré oftare orsakad av en infektion än av glutenintolerans!

Atypiska symptom kan vara nedstämdhet, benbrott, munblåsor eller järnbrist. Det finns även människor med glutenintolerans som inte har några symtom alls! Detta kallas tyst glutenintolerans. Dessa patienter har kanske fått diagnosen genom att läkare tagit blodprov eftersom patienterna har en nära släkting med glutenintolerans. Det finns studier som tyder på att personer med tyst glutenintolerans har bättre prognos att även fortsättningsvis slippa besvär och följdsjukdomar än de som har stora besvär av sin sjukdom."

Jag kommer kolla upp det här mer. Var så säker. Jag önskar bara jag hade lite mer tid!