Yogatimern klar!

Äntligen! Jag hade inte mediterat många gånger innan jag tröttnade på att behöva stänga av en skrikande timer som avslut på min meditation. Jag ville ha en timer som lågt och snällt talade om att tiden var slut utan att jag behövde göra något.  I vissa meditationer skall man variera sig inom meditationen och att avbryta sitt meditativa tillstånd för att fippla med en timer känns inte heller bra.

Jag sa till min make att han borde göra en Yoga Timer! Nu hade han förstås lite andra projekt på gång så den fick hamna lite senare i pipen. Men nu äntligen är den klar och den släpptes på Google Play igår! Jag använder den även när jag springer (ni vet jag kör ju springa en viss tid, gå, springa osv). Jag förprogrammerar helt enkelt timern så behöver jag inte hålla reda på tiderna då heller!

Jag har även lagt in den kriya jag kör på morgonen med dess tider och så har jag lagt till en paus emellan så jag kan byta ställning utan att behöva feppla med timern en enda gång =))

Appen är självklart gratis och ni kan tanka ner den här. Den fungerar för Androids! Så varsågoda att hämta och kom gärna med feedback och önskemål, ni har ju en kanal rakt in genom mig =))

Fyra årstider med 80/10/10.

Om två dagar är det ett år sedan jag började följa 80/10/10. Det innebär att jag genom varje årstid har hittat lösningar för att följa den här livsstilen. Det känns fantastiskt skönt att med denna erfarenhet gå in i mitt andra år med 80/10/10. Jag är tacksam över att jag har nära till en butik som säljer allt ekologiskt och där de faktiskt aldrig tar in frukt som fraktas med flyg. Detta gör att det inte hela tiden finns tillgång till all frukt utan innebär att jag följer växlingarna vilket faktiskt ger en härlig bonus till den här livsstilen, nämligen variation. Just nu äter jag mycket vattenmelon, vindruvor och gläds över att kunna äta goda sallader. Snart kommer det att vara slut på salladsäsongen så då får det bli till att grodda en del och att hålla tillgodo med det lilla utbud som ICA har. Ja det är kanske inte optimalt för miljön förstås att äta den växthusdrivna salladen men resten av min mat följer jag årstidernas tillgång på densamma. Ett misstag jag inte skall göra denna vinter är att leva på fryst mango mixad med dadlar. Det var min basföda och det stod mig upp i halsen till slut =) Ingen aning om varför jag åt så mycket av det men jag tror att det helt enkelt berodde på oerfarenhet. När jag åt mangon som den var utan att mixa den så var den alltid sur. Paketen jag åt innehöll således inte mogen mango (eller så fungerar det inte att frysa mango). Jag “lurade” helt enkelt min kropp att äta något som den egentligen inte ville ha och det märkte jag till slut på mitt välmående.

Att det inte fungerar att äta raw på vintern håller jag inte alls med om. Faktum är att förra vintern är första vintern jag inte frusit på någonsin tror jag. Jag har tidigare alltid varit så frusen och hela tiden känt att jag måste äta, äta, äta för att få värme i kroppen. Men det hjälpte inte. Förra vintern kändes det som jag hade en skön kamin inom mig som värmde mig gott =)

Så, alla ni som börjat 80/10/10 nu i sommar, välkomna att möta senhösten och vintern tillsammans med mig. Jag hoppas kunna hjälpa till att göra denna tid så enkel för er som möjligt!

Pigg!

Dricker just nu dagens sista juice. Det ser ut som apelsinjuice men det är morotsjuice. Såååå gott! Jag känner mig pigg som en mört och förundras över att man kan känna sig så pigg av att dricka juice en hel dag =) Troligtvis handlar det främst om att viruset till stor del har gett upp i min kropp och energin börjar återvända. Jag har sniffat på mina nektariner och gosat med mina tomater och fingrat på avokadosarna. Jag läääängtar. Imorgon blir det fast föda igen men försiktig introduktion. Gott! =)

Alla dessa cancerbloggar…

Åh alla dessa cancerbloggar som ploppar upp som svampar. I början försökte jag lämna en kommentar om jag hamnade på en sådan om att det faktiskt finns kvinnor som hittat sin väg bort från cancern genom kostomläggning men nu har jag gett upp för det är ingen av dem som lyssnar på detta. Nu kommer jag låta hård men jag förstår inte hur man kan säga att man kämpar mot sin cancer när man inte förändrar sin livsstil ett dugg? Jag menar, om man nu är tillräckligt ute på nätet för att kunna ha en blogg bör man väl kunna hitta den information som finns där ute? Låter jag upprörd? I grunden handlar det ju om att jag tycker det är så förbaskat tragiskt med detta slöseri med kvinnoliv (det flesta cancerbloggar verkar handla om bröstcancer). Snart är vi inne i oktober månad, bröstcancermånaden, och alla köper rosa band och är stolta över att de gör något.  Sååå mycket pengar som skänks till cancerfonden och så många kvinnor som dör i bröstcancer. Hur svårt är det att säga till dessa kvinnor att de även skall prova att lägga om kosten? Vad har man att förlora? Jag blir så enormt trött på detta vansinniga slöseri av människoliv. Jag tipsar mina vänner och kollegor om filmer som Forks Over Knives, jag berättar om människor som ätit sig friska från olika sjukdomar osv. 
Jag ser fram emot den dag då det är allmänt känt att vi kan påverka vårt öde mycket mer än vad gemene man idag känner till.

Förkyld =(

Jag är såååå besviken. Om 3 dagar har jag ätit enligt 80/10/10 i ett år och jag tyckte det var så häftigt att jag inte varit sjuk på 11 månader. Jag har haft en stressig period på jobbet och sovit lite dåligt och i onsdags i förra veckan åkte jag till Stockholm över dagen och på tåget hem hade jag ont i halsen. I lördags morse vaknade jag med feber och jag har inte haft feber på 1 år och 3 månader. Jag bestämde mig för att stanna till sängs och drack vatten och juicer hela dagen. På söndagen var febern borta och jag kände mig mycket bättre och åt min frukt som vanligt. I måndags kände jag mig sämre igen och hade börjat hosta men hade lite saker på jobbet som krävde min närvaro så jag for iväg och hostan tilltog under dagen och på kvällen och natten till tisdagen hostade jag rejält. Långt ner i lungorna satt det. Då bestämde jag mig, tillbaka till sängen, vattnet och juicen igen. Det jobb som var tvunget att göras skötte jag från sängen. Skönt att man kan göra så. Under tisdagen slutade hostan men jag hade ordentlig huvudvärk och idag är det onsdag och jag är inne på min andra dag med vatten och juice. Jag känner mig mycket bättre idag, hostan, snuvan och huvudvärken är borta. Dock är jag trött fortfarande. I morgon tänker jag bryta min vatten och juicefasta genom att juica på morgonen och lunchen och sedan äta frukt. Jag toklängtar efter min kvälls-sallad nu vilket är ett gott tecken men jag tänker inte bryta fastan ännu för kroppen måste få sin chans helt.

Jag har lärt mig två saker under dessa dagar: 1. Det är helt fascinerande så snabbt min kropp kan mota bort en förkylning när jag inte är i vägen för den! Jisses, min hosta brukar sitta i minst en vecka och nu gick den över på en dag!!! 2. Stress, aaahhh denna otäcka känsla, det hjälper inte hur hälsosamt man äter om man inte plockar bort stress ur sitt liv. Jag har kommit enormt långt på min resa att hantera stress och jag har plockat bort sådant som stressat mig tidigare. Exempelvis lämnar alltid min man numera barnen på morgonen vilket jag uppskattar enormt <3 Att ha en tid att passa på morgonen med barnen har stressat mig enormt förr, totalt ologiskt men så är det. Vet inte hur jag skulle hantera det idag men dumt att chansa   Dock har jag en del svaga punkter kvar som skruvar upp mig och får tankar att snurra på natten men jag har bestämt mig, det skall bli ett slut på detta. T o m skrivit ner mitt beslut, då är det allvar och stressen göre sig icke besvär mer här.

Nåja, så särskilt synd om mig är det ju icke =)

Ha en fin onsdag!

Mer inspiration.

Hej mina vänner! Jag såg precis det här videoklippet och det är så inspirerande att höra Kristina berätta. Kristina har levt 100% low fat raw vegan i 7 år och det var intressant att höra att hon hade detoxsymptom i 1.5 år innan hon kände sig full av energi varje dag!

Alla kvinnor där ute, lova att ni kikar på den <3 Filmen är mycket inspirerande!

På tal om filmer, jag har precis kommit över 5000 visningar på min youtubekanal. Helt otroligt!

Min mamma är bipolär.

Jag har skrivit om min mamma tidigare och nu är det dags igen. Min mamma är 68 år och har varit sjuk sedan jag var 6 år. Jag tänker vara ärlig nu och inte linda in något. Det är jättejobbigt att ha en psykiskt sjuk förälder! Man skäms och man gör allt för att ingen skall veta. Som tonåring undviker man att ta hem kompisar för att ingen skall se hur konstig ens mamma är. Idag hyssjar jag inte alls med att jag har en sjuk mamma men det var verkligen jobbigt att växa upp med en sådan. Mamma har nu ätit mediciner i snart 40 år hon och har numera för höga litiumvärden i blodet vilket leder till att de sänker dosen vilket medför att gränsen mellan att vara frisk och sjuk nu suddas ut. Tidigare hade hon skov, nu är hon allt som oftast förvirrad och har vanföreställningar. Jag tycker enormt synd om min mamma, för när hon insjuknade fanns det ingen som talade om kosten och dess påverkan. Idag dyker det upp fler och fler som äter sig friska från olika symptom. Jag uppmanar alla mammor som är bipolära att inte bara skriva en blogg om hur tappert de kämpar utan faktiskt se sig om i världen efter kvinnor som förändrat sin kost och blivit friska från mentala sjukdomar. Ja, det kan vara så att det inte hjälper i just ditt fall men då har du i alla fall gjort allt som står i din makt. Om du inte orkar förändra din livsstil för din egen skull så gör det åtminstone för dina barn. Det är inte roligt att växa upp med en psykiskt sjuk mamma. Punkt.

Här kan ni höra Tonya Kay, skådespelerska och professionell dansare, tidigare manodepressiv(bipolär), berätta om hur hon slutade med sin medicinering efter 7 år:

Här har ni hennes website: http://www.tonyakay.com/

 

Min mamma har även inslag av schizofreni och här kan ni höra hur Victoria kunde sluta med sin medicinering efter att hon gick över till raw food: