Det finns ju många fördelar med att äta hälsosamt förstås. Inga sjukdagar, minskad risk för flera cancersjukdomar, minskad risk för hjärtsjukdomar o s v. Ytterligare en fördel är att jag inte behöver sakna något som gravid. Jag hör många gravida sakna vin, olika fisksorter, ostar osv. Jag behöver inte sakna något för allt som var tillåtet som ickegravid är tillåtet nu! Jag möts ju av bekymrade miner där man är orolig över att jag inte får i mig alla näringsämnen då jag inte äter kött framför allt. Men märkligt nog är det ingen som funderar över det jag inte äter, glass gjort på komjölk, läskedrycker, godis. Sådant anses helt normalt att äta och jag blir så full i skratt när jag tänker på det. Om jag skulle sätta i mig 10 lakritsglassar på raken skulle ingen höja ögonbrynen för det skulle ju bara vara en söt craving. Jo, jo, just lakritsglass t ex måste verkligen innehålla något som en gravid kropp lider brist på. Häng nu inte upp dig på lakritsglassen, det var bara ett exempel.
Något jag däremot saknar är löpning. Åh att få ta ut sig ordentligt på en skogsstig och bara flyga fram….
Här är en bild från ett av mina sista trailpass i somras innan jag blev gravid.
Jag hejar verkligen på dig Jessica!! Det är något helt fantastiskt du gör. Och tanken på vilken start du ger den här bebisen är svindlande. :)
ReplyDeleteDet enda jag funderade över nu är, hur kommer det sig att du inte vill ut och springa med magen? Är det för att du tycker att den är i vägen, och kanske för stor för att springa med? Jag trodde (förlåt min okunskap, då jag inte varit gravid själv. :) ) att man kunde fortsätta med jogging, om man joggat innan graviditeten.
Sen vill jag också bara säga att din blogg är väldigt inspirerande. Jag har läst igenom den från start, och ser nu över vilka förändringar jag kan göra i mitt eget liv, utan att vända upp och ner på allt med en gång. Men det kommer nog det också... Hihi...
Kram på dig!!!
//Olivia
Hej Olivia!
DeleteSå roligt att du hittat hit! :) Anledningen till att jag inte joggar är att det enligt en dansk studie från 2007 http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=7810 ger en ökad risk för missfall om man springer under sin första del av graviditeten och jag vill inte riskera något. Numera känns det bara konstigt. Magen är för stor helt enkelt och flåset är inte vad det skall vara. Så nu följer jag det yogiska perspektivet som innebär att jag är snäll och ödmjuk mot min kropp och mina fysiska aktiviteter består av yoga och promenader. Det känns toppen för mig!
kram och lycka till!!! Precis, ett steg i taget. Ingen brådska :)
Jessica